Skatt på kontant bonus
Skatteverket anger att kontant bonus beskattas som vanlig lön under inkomst av tjänst. Beskattningstidpunkten är när mottagaren kan disponera över den kontanta ersättningen eller på annat sätt har fått den till sig.
Det betyder att det inte finns en separat slutlig svensk “bonusskatt” för vanlig kontant bonus.
Primärkälla: Skatteverket – Kontant bonus
Preliminärt skatteavdrag på engångsbelopp
En bonus som betalas som ett oregelbundet engångsbelopp kan omfattas av Skatteverkets regler för skatteavdrag från engångsbelopp.
Engångstabellen reglerar det preliminära skatteavdraget. Den ska inte beskrivas som bonusens slutliga skattesats.
Primärkälla: Skatteverket – Engångsbelopp
Arbetsgivaravgifter på bonus
Arbetsgivare ska normalt betala arbetsgivaravgifter på ersättning för arbete.
Den fulla arbetsgivaravgiften är 31,42 procent under 2026. Det är uttryckligen den fulla avgiftssatsen, inte en sats som gäller utan undantag för varje person och situation.
Särskilda regler gäller bland annat beroende på ålder. Under 2026 finns också en tillfällig nedsättning för vissa 19–23-åringar på ersättning upp till ett visst månadsbelopp. Internationella situationer kan omfattas av andra regler.
Eftersom procentsatser och undantag förändras över tid ska den här uppgiften kontrolleras särskilt.
Primärkälla: Skatteverket – Arbetsgivaravgifter
Semesterlön på bonus och andra rörliga lönedelar
Semesterlagen innehåller olika regler för hur semesterlön ska beräknas.
För en arbetstagare som omfattas av sammalöneregeln och även har rörliga lönedelar anger 16 a § att semesterlönen för de rörliga lönedelarna är 12 procent av den sammanlagda förfallna rörliga lönen under semesteråret.
Om lönen regelbundet består av både en fast och en rörlig del och den rörliga delen kan uppskattas till minst tio procent av den sammanlagda lönen under semesteråret anger 16 § att semesterlönen ska beräknas enligt procentregeln i 16 b §.
Hur en viss bonus ska hanteras kan bero på hur ersättningen är konstruerad, vilken beräkningsregel som gäller och vilket kollektivavtal som eventuellt är tillämpligt.
Primärkälla: Sveriges riksdag – Semesterlag (1977:480)
Bonus och pension
För allmän pension anger Pensionsmyndigheten att pensionsgrundande inkomst omfattar lön och andra skattepliktiga ersättningar upp till det tillämpliga taket.
En vanlig kontant bonus som är skattepliktig arbetsinkomst kan därför bidra till den pensionsgrundande inkomsten inom dessa gränser.
Tjänstepension är en separat fråga. Om och hur bonus räknas in i pensionsmedförande lön beror på den pensionslösning, det kollektivavtal eller de individuella villkor som gäller. Det bör därför inte anges generellt att all bonus alltid är tjänstepensionsgrundande.
Primärkälla: Pensionsmyndigheten – Allmän pension
Föräldraledighet och bonus
Föräldraledighetslagens missgynnandeförbud omfattar bland annat situationer där arbetsgivaren tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor. Undantag gäller när olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten.
Det innebär inte att alla bonusmodeller måste ge samma utfall oavsett frånvaro. Bedömningen kan bero på vad bonusen faktiskt ersätter, hur målet är konstruerat och om en skillnad i behandling är en nödvändig följd av ledigheten.
En generell reduceringsregel för föräldraledighet bör därför inte införas utan juridisk kontroll.
Primärkälla: Diskrimineringsombudsmannen – Föräldraledighetslagen
Deltid, frånvaro och likabehandling
DO lyfter uttryckligen att ett bonussystem som kräver ett visst antal arbetade dagar motsvarande heltid kan innebära diskrimineringsrisker och även riskera att missgynna föräldralediga.
Det är därför viktigt att testa kvalificeringsvillkor även ur ett likabehandlingsperspektiv.
Regler för annan frånvaro bör inte generaliseras. Vilka konsekvenser frånvaron får beror på bonusens konstruktion och den rättsliga och avtalsmässiga situationen.
Primärkälla: Diskrimineringsombudsmannen – Bonus som löneförmån
Bonus när anställningen upphör
Det finns ingen enda generell regel som innebär att all bonus alltid betalas eller alltid förfaller när en anställning upphör.
Utfallet kan bero på bonusavtalets formulering, kvalificeringsvillkor, när bonusen anses intjänad, anställningsavtalet, eventuellt kollektivavtal och övriga omständigheter.
Arbetsdomstolens AD 2010 nr 74 gällde bland annat fordran enligt bonusavtal och hur villkoren i ett långsiktigt bonusprogram skulle tolkas. Domen illustrerar varför den exakta utformningen av bonusvillkoren har betydelse vid en tvist om rätten till bonus.
Primärkälla: Arbetsdomstolen – AD 2010 nr 74
Bonusavtal, anställningsvillkor och ändringar av program
LAS 6 c § anger att arbetsgivaren ska lämna skriftlig information om villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. Informationen ska bland annat omfatta begynnelselön och andra löneförmåner.
Det innebär inte att varje bonusmodell enligt lag måste ligga i ett separat dokument som heter bonusavtal. Hur villkoren ska dokumenteras beror på upplägget och relationen till anställningsvillkoren.
Om en uppgift som arbetsgivaren har informerat om eller skulle ha informerat om ändras anger LAS 6 e § att arbetstagaren ska få skriftlig information om ändringen så snart som möjligt och senast när ändringen börjar tillämpas.
Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal kan en viktigare förändring av verksamheten eller berörda arbetstagares arbets- eller anställningsförhållanden dessutom omfattas av förhandlingsskyldigheten i 11 § MBL.
Det går därför inte att utgå från att varje bonusprogram fritt kan ändras ensidigt. Bedömningen beror på hur programmet är reglerat och vilka avtal och regler som gäller i den konkreta situationen.
Primärkällor: Sveriges riksdag – lagen om anställningsskydd och Sveriges riksdag – medbestämmandelagen
